Ombyggnad av parkering för hyresvärd i Navestad, Norrköping
Parkeringen hade fått svackor runt alla fyra brunnarna. Provgroparna visade att bärlagret runt dem bara var hälften så tjockt som på resten av ytan.
Läs mer →Ett urval av det arbete vi utför i Norrköping, Finspång och Söderköping, ort för ort. Vill du ha något liknande gjort? Begär en kostnadsfri offert så återkommer vi.
Parkeringen hade fått svackor runt alla fyra brunnarna. Provgroparna visade att bärlagret runt dem bara var hälften så tjockt som på resten av ytan.
Läs mer →Gångvägarna mellan portarna hade lyfts av rötter och fått kanter på flera centimeter. Vi byggde om dem tillgängligt utan att fälla träden.
Läs mer →Rutorna var målade efter gamla bilbredder och de boende parkerade snett. Den nya indelningen gav lika många platser som gick att använda.
Läs mer →Parkeringen översvämmades vid varje kraftigt regn trots nya brunnar några år tidigare. Felet satt i ledningen under, inte i ytan.
Läs mer →Gården nåddes bara genom en smal infart och fick inte stängas mer än en dag i taget. Vi byggde om den i fyra etapper med små maskiner.
Läs mer →En grusad yta bakom en lagerbyggnad skulle bli lastzon för lastbilar och truckar. Vi byggde den från terrass till slitlager utan att stoppa leveranserna.
Läs mer →Den planerade ytan hade berg i dagen på ena sidan och djup fyllning på den andra. Vi jämnade ut uppbyggnaden innan vi lade asfalten.
Läs mer →Parkeringen skulle få nytt slitlager och hyresvärden planerade laddstolpar några år senare. Vi lade tomrör innan ytan stängdes.
Läs mer →Gården hade fått asfalt ovanpå asfalt i flera omgångar och lutade mot husen. Vi fräste ner den och lade om fallet bort från grunderna.
Läs mer →En annan entreprenör ville lägga asfalt direkt på gruset. Plattbelastningen visade att underlaget inte bar, och vi byggde om det först.
Läs mer →I Navestad, Norrköping, byggde vi om en parkering på drygt 1 500 kvadratmeter åt en hyresvärd. Förvaltaren hörde av sig efter en vinter där vatten blivit stående och frusit vid samtliga brunnar, och där plogbilen hade slagit sönder kanten på två av dem.
Vi gjorde avvägning över hela ytan med ett avvägningsinstrument och grävde sex provgropar, fyra vid brunnarna och två på jämna partier. Vid brunnarna var bärlagret omkring 15 centimeter och låg på lera; på de jämna partierna var det runt 30 centimeter.
Det betydde att brunnarna en gång satts om eller grävts ner i efterhand utan att återfyllningen byggts upp som resten av ytan. Ett nytt slitlager hade gett några bra år och sedan samma svackor igen, så vi föreslog att bygga om en zon runt varje brunn och fräsa och belägga resten.
Runt brunnarna schaktade vi ur cirka tre meter åt varje håll, lade fiberduk mot leran och byggde upp 30 centimeter krossmaterial i två packade skikt. Brunnarna försågs med nya justerbara betäckningar. Hela ytan fräste vi sedan och belade med 40 millimeter slitlager, i tre etapper så att hälften av platserna var öppna hela tiden.
Efter läggningen kontrollerade vi fallen mot varje brunn med instrumentet och spolade ytan med vatten för att se att inget blev stående. Vid överlämningen gick vi igenom med förvaltaren var snön bör läggas så att brunnarna hålls fria under vintern.
Fryser det vid brunnarna på er parkering i Navestad? Då har ytan oftast sjunkit runt dem. Vi gör avvägning och provgropar i hela Norrköping.
I Hageby, Norrköping, byggde vi om omkring 250 meter gångväg på en bostadsgård åt en bostadsrättsförening. Styrelsen hade fått klagomål från boende med rollator, och en annan entreprenör hade föreslagit att fälla de tre lönnar vars rötter lyft beläggningen.
Vi mätte upplyftningarna med rätskiva och tumstock och hittade kanter på upp till fem centimeter. Med en försiktig handschakt intill två av stammarna kunde vi se att de grova rötterna låg grunt och gick tvärs under gången, inte längs den.
Att kapa de rötterna hade riskerat träden, och styrelsen ville behålla dem. Lösningen blev att höja gången något på de utsatta partierna och lägga en uppbyggnad som fördelar lasten över rötterna i stället för att trycka ner dem, samtidigt som lutningen hölls inom Boverkets riktvärden för tillgänglig gångväg.
Vi lade rotskyddsduk och ett lager makadam över rotzonen, byggde upp med krossmaterial och belade med 40 millimeter slitlager. Anslutningarna vid sex portar gjordes om utan kant, och längs gräsytorna sattes kantstöd så att gångens kant inte trycks ut.
Lutningarna kontrollerades med digitalt vattenpass på varje parti, och en boende med rullator provgick sträckan tillsammans med styrelsen innan vi lämnade. Vid överlämningen gick vi igenom att rötterna bör ses över om några år, eftersom träden fortsätter växa.
Har rötterna lyft gångvägarna på er gård i Hageby? Det går ofta att lösa utan att fälla. Vi gör platsbesök i hela Norrköping.
I Ljura, Norrköping, målade vi om och delade in en parkering med drygt 60 platser åt en bostadsrättsförening. Styrelsen hade fått återkommande klagomål om dörrar som slog i grannbilen och om bilar som ställde sig över linjen.
Vi mätte upp ytan med mätlaser och måttband. Rutorna var 2,3 meter breda och körbanan mellan raderna smalare än den borde vara för att svänga in utan att backa om. Två gamla platser för rörelsehindrade saknade sidoyta helt.
Med bredare rutor och en bredare körbana skulle ytan rymma några platser färre på papperet. Men eftersom flera av de gamla platserna i praktiken inte gick att använda när grannplatserna var upptagna, blev det verkliga antalet ungefär detsamma. Styrelsen fick båda alternativen ritade och valde den nya indelningen.
Gamla linjer slipades bort med en markeringsfräs där de inte längre skulle gälla. Vi satte ut rutorna med snöre och måttband till 2,5 meters bredd, målade två tillgängliga platser med sidoyta närmast entrén och märkte ut fyra laddplatser där föreningen planerade stolpar.
Målningen gjordes i två etapper med vägmarkeringsfärg en torr dag i maj, och varje halva stängdes tills färgen torkat. Vid överlämningen fick styrelsen ritningen över indelningen att använda när laddstolparna installeras.
Parkerar de boende snett på er parkering i Ljura? Ofta är det rutorna det är fel på. Vi mäter upp och ritar förslag i hela Norrköping.
I Vilbergen, Norrköping, åtgärdade vi avvattningen på en parkering åt en bostadsrättsförening. Föreningen hade bytt två brunnar några år tidigare, men vattnet stod ändå flera centimeter djupt i ena änden efter varje skyfall.
Vi gjorde avvägning över ytan och konstaterade att fallen mot brunnarna var godtagbara. Därefter filmade vi ledningen från brunnarna med en rörinspektionskamera och hittade en sättning med motfall cirka 8 meter från den nedre brunnen, där slam och grus hade samlats.
Det förklarade varför nya brunnar inte hjälpt: vattnet kom ner i brunnen men hade ingenstans att ta vägen. Att bara lägga ny asfalt hade inte ändrat något. Ledningen behövde grävas fram och läggas om på den sträckan innan ytan återställdes.
Vi sågade upp beläggningen längs ledningen, grävde fram och lade om omkring 12 meter med nytt rör i rätt fall, återfyllde med krossmaterial i packade skikt och belade schakten med bind- och slitlager. Skarvarna mot den befintliga ytan förseglades.
Ledningen filmades igen efter omläggningen för att kontrollera fallet hela vägen, och vi spolade brunnarna med vatten tills det rann fritt. Vid överlämningen fick föreningen filmen och en skiss över ledningens läge till sin fastighetsdokumentation.
Står vattnet kvar på parkeringen i Vilbergen trots nya brunnar? Då kan felet sitta i ledningen. Vi filmar och åtgärdar i hela Norrköping.
I Klingsberg, Norrköping, asfalterade vi om en innergård på cirka 450 kvadratmeter åt en bostadsrättsförening. Beläggningen var sprucken i nät över stora delar, och föreningen ville få gården gjord innan den kom med i nästa underhållsperiod.
Vi mätte infarten till knappt tre meter i bredd och letade upp ledningar i gården med kabelsökare innan vi grävde provgropar. Bärlagret visade sig vara i gott skick på det mesta av ytan, medan ett parti vid soprummet hade sjunkit där tunga fordon vänt.
Eftersom bärlagret i stort sett höll kunde vi fräsa och belägga det mesta av gården, och bara bygga om partiet vid soprummet. Det gjorde arbetet kortare, vilket var viktigt eftersom portar, cykelrum och soprum bara nås via gården.
Med en kompakt fräs och en liten läggare som fick plats genom infarten delade vi gården i fyra etapper med ett tillfälligt gångstråk till portarna. Vid soprummet schaktade vi ur och byggde upp 35 centimeter krossmaterial, och hela gården belades med 40 millimeter slitlager med fall mot de två befintliga brunnarna.
Varje etapp avslutades före klockan 16 så att de boende kunde komma hem, och information om nästa dag sattes upp i trapphusen varje eftermiddag. Vid överlämningen gick vi igenom gården med styrelsen och kontrollerade fallen vid brunnarna med vattenpass.
Har er innergård i Klingsberg bara en smal infart? Det går att bygga om ändå, med rätt maskiner. Vi gör platsbesök i hela Norrköping.
I Ingelsta, Norrköping, byggde vi en ny asfalterad lastyta på omkring 1 200 kvadratmeter åt en verksamhet med lager. Ytan hade varit grusad och användes redan av lastbilar, men gruset spårade och dammade, och truckarna hade svårt att köra på det.
Vi mätte bärigheten på terrassen med en lätt fallviktsapparat på ett rutnät över ytan och grävde tre provgropar. Det befintliga gruset var bara 15 till 20 centimeter tjockt och låg på lera, och värdena var tydligt lägre i den del där lastbilarna vände.
En lastyta för fulla lastbilar och truckar behöver en uppbyggnad som är dimensionerad för den belastningen, och på lera måste den vara kraftigare. Att belägga direkt på gruset hade gett spår redan första sommaren, så hela ytan behövde byggas upp från terrassen.
Vi lade fiberduk, byggde upp 50 centimeter krossmaterial i tre packade skikt och belade med ett bärlager av asfalt och ett slitlager av stenrik massa i lastzonen och vändytan. Två nya brunnar anslöts till befintlig ledning, och arbetet delades i två halvor så att lastporten kunde användas hela tiden.
Packningen kontrollerades med fallviktsapparaten mellan skikten, och den färdiga ytans jämnhet med rätskiva. Vid överlämningen gick vi igenom med verksamheten var släp med stödben bör ställas, och rekommenderade underläggsplattor där de står längre tid.
Ska en grusad yta i Ingelsta bli lastzon? Då avgör uppbyggnaden mer än asfalten. Vi mäter bärigheten i hela Norrköping.
I Lotorp, Finspång, byggde vi en ny asfalterad uppställningsyta på cirka 700 kvadratmeter åt en verkstad. Ytan skulle ta emot fordon som väntade på service och tunga transporter med reservdelar.
Vi sonderade med järnspett och grävde fyra provgropar. Längs ena långsidan låg berget bara 20 till 30 centimeter under markytan, och på andra sidan fanns mer än en meter blandad fyllning med block. Höjderna mätte vi in med avvägningsinstrument.
Ett bärlager som är tunt över berget och tjockt över fyllningen sätter sig olika, och skarven mellan dem blir en spricka. För att få en jämn konstruktion behövde berget sänkas där det stack upp, och fyllningen på andra sidan grävas ur till fast botten.
Bergpartierna spräcktes och knackades ner så att vi fick minst 40 centimeter bärlager även där. Fyllningen grävdes ur till fast morän och ersattes med krossmaterial i packade skikt. Ytan belades med bärlager och slitlager av asfalt med fall mot ett dike längs den nedre kanten.
Vi kontrollerade höjderna med instrumentet efter varje skikt och fallen på den färdiga ytan. Vid överlämningen gick vi igenom med ägaren var berget låg, så att uppgiften finns om ledningar ska dras där i framtiden.
Har marken vid er verksamhet i Lotorp både berg och fyllning? Då behöver uppbyggnaden jämnas ut. Vi sonderar och lämnar pris i hela Finspång.
I centrala Finspång lade vi nytt slitlager och nya linjer på en parkering med omkring 40 platser åt en hyresvärd. Ytan var sliten men hade inga sättningar, och hyresvärden planerade att sätta upp laddstolpar inom några år.
Vi gjorde avvägning och grävde två provgropar som visade ett bärlager i gott skick. Med kabelsökare letade vi upp befintliga ledningar och belysningskablar, och kontrollerade var en framtida elcentral för laddningen skulle kunna stå.
Ett nytt slitlager som skärs upp efter några år för att dra kabel får skarvar som blir ytans svaga punkter. Att lägga tomrör nu kostade lite i förhållande till att gräva upp den färdiga ytan senare, och därför tog vi fram ett förslag på dragning innan vi började fräsa.
Vi sågade upp två schakt tvärs över ytan, lade tomrör med dragtråd till tolv framtida laddplatser och återfyllde med krossmaterial i packade skikt. Därefter fräste vi ytan, belade med 40 millimeter slitlager och målade nya linjer med de framtida laddplatserna utmärkta.
Rörändarna markerades och mättes in, och hyresvärden fick en skiss över dragningen. Vid överlämningen gick vi igenom var rören slutar och att dragtråden finns kvar i varje rör, så att elinstallatören kan dra kabel utan att gräva.
Ska parkeringen i centrala Finspång få laddstolpar om några år? Lägg rören innan ytan läggs. Vi planerar dragningen i hela Finspång.
I centrala Söderköping byggde vi om en gård på cirka 300 kvadratmeter åt en bostadsrättsförening i ett äldre hus. Föreningen hade fått fukt i källaren och misstänkte att vatten från gården rann in mot grunden.
Vi mätte in höjderna med avvägningsinstrument och såg att gårdsytan låg högre än källarfönstrens underkant på ena sidan och lutade svagt in mot fasaden. I provgroparna hittade vi tre lager beläggning ovanpå varandra och en gammal brunn som var helt överbelagd.
Gården hade alltså växt uppåt med varje omläggning, och vattnet hade inte längre någon väg bort från huset. Ett nytt lager ovanpå hade gjort det värre. Höjden behövde ner, och den gamla brunnen behövde hittas och tas i bruk igen.
Med en liten fräs som gick genom portvalvet fräste vi bort de gamla lagren, i genomsnitt omkring 10 centimeter. Den överbelagda brunnen grävdes fram och fick ny betäckning, bärlagret kompletterades och ytan belades med 40 millimeter slitlager med fall bort från fasaderna mot brunnen och en ny ränna vid porten.
Fallen kontrollerades med instrumentet och vi spolade gården med vatten för att se att det rann bort från huset. Vid överlämningen gick vi igenom med styrelsen att gården inte bör beläggas ovanpå igen utan fräsas vid nästa omläggning.
Lutar gården mot huset i centrala Söderköping? Då har den ofta vuxit uppåt. Vi mäter höjderna och lämnar förslag i hela Söderköping.
I Västra Husby, Söderköping, asfalterade vi en gårdsplan på cirka 600 kvadratmeter åt ett företag med maskinhall. Ett annat förslag de fått innebar att asfalt skulle läggas direkt på den befintliga grusytan, och de ville ha en andra bedömning.
Vi gjorde statisk plattbelastning på tre punkter och grävde provgropar vid två av dem. Gruset var i bra skick nära maskinhallen men på den yttre delen låg mindre än tio centimeter grus direkt på lerig matjord, och plattbelastningen gav tydligt lägre värden där.
Asfalt direkt på det underlaget hade burit på den inre delen men gått sönder på den yttre, där traktorer och lastbilar med släp svängde. Vi rekommenderade därför att behålla gruset där det fungerade och bygga om resten från fast botten.
På den yttre delen schaktade vi bort grus och matjord, lade fiberduk och byggde upp 45 centimeter krossmaterial i tre packade skikt. Hela ytan justerades i fall mot ett dike och belades med bärlager och slitlager av asfalt.
Vi kontrollerade packningen med en ny plattbelastning innan beläggningen och mätte fallen på den färdiga ytan. Vid överlämningen gick vi igenom med företaget var tunga redskap bör ställas och att dikets utlopp behöver hållas rent.
Ska gårdsplanen i Västra Husby gå från grus till asfalt? Kontrollera underlaget först. Vi mäter bärigheten i hela Söderköping.